publicerad: 2015
herbivor
herbi·vor
[‑vå´r]
substantiv
~en ~er • mest i pl.; växtätande djur, växtätare
Singular | |
---|---|
en herbivor | obestämd form |
en herbivors | obestämd form genitiv |
herbivoren | bestämd form |
herbivorens | bestämd form genitiv |
Plural | |
herbivorer | obestämd form |
herbivorers | obestämd form genitiv |
herbivorerna | bestämd form |
herbivorernas | bestämd form genitiv |