publicerad: 2015
himla
1himla
adverb och oböjligt adjektiv
• ett milt kraftuttr.: förskräckligt, väldigt
| Ordform(er) | |
|---|---|
| Adverb | |
| himla | |
| Adjektiv (i positiv) | |
| en/ett/den/det/de himla + substantiv | |
2himla
verb
~de ~t • himla med ögonen lyfta blicken mot himlen i from indignation
| Finita former | |
|---|---|
| himlar | presens aktiv |
| himlas | presens passiv |
| himlade | preteritum aktiv |
| himlades | preteritum passiv |
| himla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att himla | infinitiv aktiv |
| att himlas | infinitiv passiv |
| har/hade himlat | supinum aktiv |
| har/hade himlats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| himlande | |
himla sig
• förfasa sig i låtsad fromhetOrdform(er) himla sig
himla
se under himmel


