publicerad: 2015
hämnare
hämn·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. hämnarna hämna
| Singular | |
|---|---|
| en hämnare | obestämd form |
| en hämnares | obestämd form genitiv |
| hämnaren | bestämd form |
| hämnarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| hämnare | obestämd form |
| hämnares | obestämd form genitiv |
| hämnarna | bestämd form |
| hämnarnas | bestämd form genitiv |


