publicerad: 2015
illusion
il·lus·ion
substantiv
~en ~er • felaktig uppfattning; ogrundad förhoppning; intryck av verklighet
Singular | |
---|---|
en illusion | obestämd form |
en illusions | obestämd form genitiv |
illusionen | bestämd form |
illusionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
illusioner | obestämd form |
illusioners | obestämd form genitiv |
illusionerna | bestämd form |
illusionernas | bestämd form genitiv |