publicerad: 2015
inbuktning
in|bukt·ning
substantiv
~en ~ar bukta
Singular | |
---|---|
en inbuktning | obestämd form |
en inbuktnings | obestämd form genitiv |
inbuktningen | bestämd form |
inbuktningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inbuktningar | obestämd form |
inbuktningars | obestämd form genitiv |
inbuktningarna | bestämd form |
inbuktningarnas | bestämd form genitiv |