publicerad: 2015
indrivare
in|driv·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑drivarna indriva
Singular | |
---|---|
en indrivare | obestämd form |
en indrivares | obestämd form genitiv |
indrivaren | bestämd form |
indrivarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
indrivare | obestämd form |
indrivares | obestämd form genitiv |
indrivarna | bestämd form |
indrivarnas | bestämd form genitiv |