publicerad: 2015
inhav
in|hav
substantiv
~et; pl. ~ • innanhav
Singular | |
---|---|
ett inhav | obestämd form |
ett inhavs | obestämd form genitiv |
inhavet | bestämd form |
inhavets | bestämd form genitiv |
Plural | |
inhav | obestämd form |
inhavs | obestämd form genitiv |
inhaven | bestämd form |
inhavens | bestämd form genitiv |