publicerad: 2015
inkorporering
in·korp·or·er·ing
substantiv
~en ~ar inkorporera
Singular | |
---|---|
en inkorporering | obestämd form |
en inkorporerings | obestämd form genitiv |
inkorporeringen | bestämd form |
inkorporeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inkorporeringar | obestämd form |
inkorporeringars | obestämd form genitiv |
inkorporeringarna | bestämd form |
inkorporeringarnas | bestämd form genitiv |