SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
inrikta
in|­rikta verb ~de ~t • sätta i viss riktning; bildl. koncentrera: ​in­rikta el. rikta in geväret (på ngt); ​in­rikta el. (sällan) rikta in intresset mot ngt
Finita former
inriktarpresens aktiv
inriktaspresens passiv
inriktadepreteritum aktiv
inriktadespreteritum passiv
inriktaimperativ aktiv
Infinita former
att inriktainfinitiv aktiv
att inriktasinfinitiv passiv
har/hade inriktatsupinum aktiv
har/hade inriktatssupinum passiv
Presens particip
inriktande
Perfekt particip
en inriktad + substantiv
ett inriktat + substantiv
den/det/de inriktade + substantiv
inrikta sig • koncentrera sig på viss upp­gift: ​hon måste in­rikta sig el. rikta in sig på att höja betygen
Ordform(er)inrikta sig