publicerad: 2015
instans
in·stans
[‑an´s el. ‑aŋ´s]
substantiv
~en ~er • klass el. nivå i domstolsväsen el. förvaltning; över- el. underordnad myndighet; i sista instans ytterst, sist
Singular | |
---|---|
en instans | obestämd form |
en instans | obestämd form genitiv |
instansen | bestämd form |
instansens | bestämd form genitiv |
Plural | |
instanser | obestämd form |
instansers | obestämd form genitiv |
instanserna | bestämd form |
instansernas | bestämd form genitiv |