publicerad: 2015
kaninöra
kan·in|öra
substantiv
~t; pl. ‑öron, best. pl. ‑öronen • mest i pl. kanin öra
Singular | |
---|---|
ett kaninöra | obestämd form |
ett kaninöras | obestämd form genitiv |
kaninörat | bestämd form |
kaninörats | bestämd form genitiv |
Plural | |
kaninöron | obestämd form |
kaninörons | obestämd form genitiv |
kaninöronen | bestämd form |
kaninöronens | bestämd form genitiv |