publicerad: 2015
kantresning
kant|res·ning
substantiv
~en ~ar • till resning 3 1kant
Singular | |
---|---|
en kantresning | obestämd form |
en kantresnings | obestämd form genitiv |
kantresningen | bestämd form |
kantresningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kantresningar | obestämd form |
kantresningars | obestämd form genitiv |
kantresningarna | bestämd form |
kantresningarnas | bestämd form genitiv |