SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

kil

kil substantiv ~en ~ar • ett enkelt redskap bl.a. för skapande av öppningar​ – Alla sammansättn. med kil- hör till kil.

Singular
en kil	obestämd form
en kils	obestämd form genitiv
kilen	bestämd form
kilens	bestämd form genitiv
Plural
kilar	obestämd form
kilars	obestämd form genitiv
kilarna	bestämd form
kilarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  kikning subst.
  kikventil subst.
  kikärter subst.
  kikärtor
  kikärtspuré subst.
  kil subst.
  kila verb
  kilben subst.
  kilform subst.
  kilformad adj.
  kilformig adj.

  Till   alla ordböcker