SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
klankare
klank·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. klankarna klanka
Singular
en klankareobestämd form
en klankaresobestämd form genitiv
klankarenbestämd form
klankarensbestämd form genitiv
Plural
klankareobestämd form
klankaresobestämd form genitiv
klankarnabestämd form
klankarnasbestämd form genitiv