publicerad: 2015
kofångare
ko|fång·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑fångarna • främre el. bakre stötskydd på bil
| Singular | |
|---|---|
| en kofångare | obestämd form |
| en kofångares | obestämd form genitiv |
| kofångaren | bestämd form |
| kofångarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kofångare | obestämd form |
| kofångares | obestämd form genitiv |
| kofångarna | bestämd form |
| kofångarnas | bestämd form genitiv |


