publicerad: 2015
kollektivpass
kol·lekt·iv|pass
substantiv
~et; pl. ~ • till 1pass 2 kollektiv 1
Singular | |
---|---|
ett kollektivpass | obestämd form |
ett kollektivpass | obestämd form genitiv |
kollektivpasset | bestämd form |
kollektivpassets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kollektivpass | obestämd form |
kollektivpass | obestämd form genitiv |
kollektivpassen | bestämd form |
kollektivpassens | bestämd form genitiv |