publicerad: 2015
kollektivist
kol·lekt·iv·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er kollektivism
Singular | |
---|---|
en kollektivist | obestämd form |
en kollektivists | obestämd form genitiv |
kollektivisten | bestämd form |
kollektivistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kollektivister | obestämd form |
kollektivisters | obestämd form genitiv |
kollektivisterna | bestämd form |
kollektivisternas | bestämd form genitiv |