publicerad: 2015
kolonnett
kolonn·ett
[‑et´]
substantiv
~en ~er • liten kolonn
Singular | |
---|---|
en kolonnett | obestämd form |
en kolonnetts | obestämd form genitiv |
kolonnetten | bestämd form |
kolonnettens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kolonnetter | obestämd form |
kolonnetters | obestämd form genitiv |
kolonnetterna | bestämd form |
kolonnetternas | bestämd form genitiv |