publicerad: 2015
kommanditdelägare
kom·mand·it|del·äg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑delägarna kommanditbolag delägare
| Singular | |
|---|---|
| en kommanditdelägare | obestämd form |
| en kommanditdelägares | obestämd form genitiv |
| kommanditdelägaren | bestämd form |
| kommanditdelägarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kommanditdelägare | obestämd form |
| kommanditdelägares | obestämd form genitiv |
| kommanditdelägarna | bestämd form |
| kommanditdelägarnas | bestämd form genitiv |


