publicerad: 2015
konkurrens
kon·kurr·ens
[‑en´s el. ‑aŋ´s]
substantiv
~en ~er • ekonomisk tävlan; styrkan hos alla medtävlare: den fria konkurrensen; han vann trots hård konkurrens
Singular | |
---|---|
en konkurrens | obestämd form |
en konkurrens | obestämd form genitiv |
konkurrensen | bestämd form |
konkurrensens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konkurrenser | obestämd form |
konkurrensers | obestämd form genitiv |
konkurrenserna | bestämd form |
konkurrensernas | bestämd form genitiv |