publicerad: 2015
konstyttring
konst|yttr·ing
substantiv
~en ~ar konst 1 yttring
Singular | |
---|---|
en konstyttring | obestämd form |
en konstyttrings | obestämd form genitiv |
konstyttringen | bestämd form |
konstyttringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konstyttringar | obestämd form |
konstyttringars | obestämd form genitiv |
konstyttringarna | bestämd form |
konstyttringarnas | bestämd form genitiv |