publicerad: 2015
kontrapunktik
kontra|punkt·ik
[‑i´k]
substantiv
~en kontrapunkt
Singular | |
---|---|
en kontrapunktik | obestämd form |
en kontrapunktiks | obestämd form genitiv |
kontrapunktiken | bestämd form |
kontrapunktikens | bestämd form genitiv |