publicerad: 2015
krångla
krångla
verb
~de ~t • vålla besvär, trassla
| Finita former | |
|---|---|
| krånglar | presens aktiv |
| krånglas | presens passiv |
| krånglade | preteritum aktiv |
| krånglades | preteritum passiv |
| krångla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att krångla | infinitiv aktiv |
| att krånglas | infinitiv passiv |
| har/hade krånglat | supinum aktiv |
| har/hade krånglats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| krånglande | |
krångla sig ur
• med möda ta sig urInfinita former att krångla sig ur infinitiv aktiv
krångla till
• göra onödigt krångligInfinita former att krångla till infinitiv aktiv Presens particip tillkrånglande


