publicerad: 2015
kröka
1kröka
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ supa
Finita former | |
---|---|
krökar | presens aktiv |
krökas | presens passiv |
krökade | preteritum aktiv |
krökades | preteritum passiv |
kröka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kröka | infinitiv aktiv |
att krökas | infinitiv passiv |
har/hade krökat | supinum aktiv |
har/hade krökats | supinum passiv |
Presens particip | |
krökande |
2kröka
verb
krökte krökt • böja; vika av
Finita former | |
---|---|
kröker | presens aktiv |
kröks (krökes) | presens passiv |
krökte | preteritum aktiv |
kröktes | preteritum passiv |
krök | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kröka | infinitiv aktiv |
att krökas | infinitiv passiv |
har/hade krökt | supinum aktiv |
har/hade krökts | supinum passiv |
Presens particip | |
krökande | |
Perfekt particip | |
en krökt + substantiv | |
ett krökt + substantiv | |
den/det/de krökta + substantiv |
kröka sig
• vika avOrdform(er) kröka sig