publicerad: 2015
kröka
1kröka
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ supa
| Finita former | |
|---|---|
| krökar | presens aktiv |
| krökas | presens passiv |
| krökade | preteritum aktiv |
| krökades | preteritum passiv |
| kröka | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att kröka | infinitiv aktiv |
| att krökas | infinitiv passiv |
| har/hade krökat | supinum aktiv |
| har/hade krökats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| krökande | |
2kröka
verb
krökte krökt • böja; vika av
| Finita former | |
|---|---|
| kröker | presens aktiv |
| kröks (krökes) | presens passiv |
| krökte | preteritum aktiv |
| kröktes | preteritum passiv |
| krök | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att kröka | infinitiv aktiv |
| att krökas | infinitiv passiv |
| har/hade krökt | supinum aktiv |
| har/hade krökts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| krökande | |
| Perfekt particip | |
| en krökt + substantiv | |
| ett krökt + substantiv | |
| den/det/de krökta + substantiv | |
kröka sig
• vika avOrdform(er) kröka sig


