publicerad: 2015
kurvritare
kurv|rit·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑ritarna kurva ritare
Singular | |
---|---|
en kurvritare | obestämd form |
en kurvritares | obestämd form genitiv |
kurvritaren | bestämd form |
kurvritarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kurvritare | obestämd form |
kurvritares | obestämd form genitiv |
kurvritarna | bestämd form |
kurvritarnas | bestämd form genitiv |