publicerad: 2015
kvackare
kvack·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. kvackarna • ⟨vard.⟩ kvacka
Singular | |
---|---|
en kvackare | obestämd form |
en kvackares | obestämd form genitiv |
kvackaren | bestämd form |
kvackarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvackare | obestämd form |
kvackares | obestämd form genitiv |
kvackarna | bestämd form |
kvackarnas | bestämd form genitiv |