SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
kättare
kätt·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. kättarna irr­lärig person, av­fälling urspr. från katolska kyrkan, senare all­männare
Singular
en kättareobestämd form
en kättaresobestämd form genitiv
kättarenbestämd form
kättarensbestämd form genitiv
Plural
kättareobestämd form
kättaresobestämd form genitiv
kättarnabestämd form
kättarnasbestämd form genitiv