publicerad: 2015
könskörtel
köns|körtel
substantiv
~n ‑körtlar kön körtel
Singular | |
---|---|
en könskörtel | obestämd form |
en könskörtels | obestämd form genitiv |
könskörteln | bestämd form |
könskörtelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
könskörtlar | obestämd form |
könskörtlars | obestämd form genitiv |
könskörtlarna | bestämd form |
könskörtlarnas | bestämd form genitiv |