publicerad: 2015
köporder
köp|order
substantiv
~n; pl. ~ el. ‑ordrar • till order 2 köp
Singular | |
---|---|
en köporder | obestämd form |
en köporders | obestämd form genitiv |
köpordern | bestämd form |
köporderns | bestämd form genitiv |
Plural | |
köporder (köpordrar) | obestämd form |
köporders (köpordrars) | obestämd form genitiv |
köporderna (köpordrarna) | bestämd form |
köpordernas (köpordrarnas) | bestämd form genitiv |