publicerad: 2015
lisa
1lisa
substantiv
~n • lindring, tröst
Singular | |
---|---|
en lisa | obestämd form |
en lisas | obestämd form genitiv |
lisan | bestämd form |
lisans | bestämd form genitiv |
2lisa
verb
~de ~t • lindra
Finita former | |
---|---|
lisar | presens aktiv |
lisas | presens passiv |
lisade | preteritum aktiv |
lisades | preteritum passiv |
lisa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att lisa | infinitiv aktiv |
att lisas | infinitiv passiv |
har/hade lisat | supinum aktiv |
har/hade lisats | supinum passiv |
Presens particip | |
lisande |