SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
major
1maj·­or [‑o´r] substantiv ~en ~er officer av medel­hög grad​ – I sammansättn. majors-.
Singular
en majorobestämd form
en majorsobestämd form genitiv
majorenbestämd form
majorensbestämd form genitiv
Plural
majorerobestämd form
majorersobestämd form genitiv
majorernabestämd form
majorernasbestämd form genitiv
2major [mej´djör] substantiv ~n; pl. ~s stor golf­tävling
Singular
en majorobestämd form
en majorsobestämd form genitiv
majornbestämd form
majornsbestämd form genitiv
Plural
majorsobestämd form
majorsobestämd form genitiv