publicerad: 2015
mandorla
mandorla
[man´dorla el. mandår`la]
substantiv
~n mandorlor • mandelgloria
| Singular | |
|---|---|
| en mandorla | obestämd form |
| en mandorlas | obestämd form genitiv |
| mandorlan | bestämd form |
| mandorlans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| mandorlor | obestämd form |
| mandorlors | obestämd form genitiv |
| mandorlorna | bestämd form |
| mandorlornas | bestämd form genitiv |


