publicerad: 2015
minfält
min|fält
substantiv
~et; pl. ~ • till mina fält 1
Singular | |
---|---|
ett minfält | obestämd form |
ett minfälts | obestämd form genitiv |
minfältet | bestämd form |
minfältets | bestämd form genitiv |
Plural | |
minfält | obestämd form |
minfälts | obestämd form genitiv |
minfälten | bestämd form |
minfältens | bestämd form genitiv |