publicerad: 2015
munterhet
munter·het
substantiv
~en ~er munter
Singular | |
---|---|
en munterhet | obestämd form |
en munterhets | obestämd form genitiv |
munterheten | bestämd form |
munterhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
munterheter | obestämd form |
munterheters | obestämd form genitiv |
munterheterna | bestämd form |
munterheternas | bestämd form genitiv |