SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
munterhet
munter·­het substantiv ~en ~er munter
Singular
en munterhetobestämd form
en munterhetsobestämd form genitiv
munterhetenbestämd form
munterhetensbestämd form genitiv
Plural
munterheterobestämd form
munterhetersobestämd form genitiv
munterheternabestämd form
munterheternasbestämd form genitiv