SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
mynta
1mynta substantiv ~n myntor en växt​ – I sammansättn. mynta-.
Singular
en myntaobestämd form
en myntasobestämd form genitiv
myntanbestämd form
myntansbestämd form genitiv
Plural
myntorobestämd form
myntorsobestämd form genitiv
myntornabestämd form
myntornasbestämd form genitiv
2mynta verb ~de ~t prägla myntskapa nytt uttrycks­sätt
Finita former
myntarpresens aktiv
myntaspresens passiv
myntadepreteritum aktiv
myntadespreteritum passiv
myntaimperativ aktiv
Infinita former
att myntainfinitiv aktiv
att myntasinfinitiv passiv
har/hade myntatsupinum aktiv
har/hade myntatssupinum passiv
Presens particip
myntande
Perfekt particip
en myntad + substantiv
ett myntat + substantiv
den/det/de myntade + substantiv