publicerad: 2015
nackgrepp
nack|grepp
substantiv
~et; pl. ~ nacke grepp
Singular | |
---|---|
ett nackgrepp | obestämd form |
ett nackgrepps | obestämd form genitiv |
nackgreppet | bestämd form |
nackgreppets | bestämd form genitiv |
Plural | |
nackgrepp | obestämd form |
nackgrepps | obestämd form genitiv |
nackgreppen | bestämd form |
nackgreppens | bestämd form genitiv |