SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
naturbehov
nat·­ur|­be·­hov substantiv ~et; pl. ~ förrätta sina natur­behov urinera el. ha av­föring
Singular
ett naturbehovobestämd form
ett naturbehovsobestämd form genitiv
naturbehovetbestämd form
naturbehovetsbestämd form genitiv
Plural
naturbehovobestämd form
naturbehovsobestämd form genitiv
naturbehovenbestämd form
naturbehovensbestämd form genitiv