publicerad: 2015
nedbantning
ned|bant·ning
el. ner|bant·ning
substantiv
~en ~ar banta
Singular | |
---|---|
en nedbantning (en nerbantning) | obestämd form |
en nedbantnings (en nerbantnings) | obestämd form genitiv |
nedbantningen (nerbantningen) | bestämd form |
nedbantningens (nerbantningens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
nedbantningar (nerbantningar) | obestämd form |
nedbantningars (nerbantningars) | obestämd form genitiv |
nedbantningarna (nerbantningarna) | bestämd form |
nedbantningarnas (nerbantningarnas) | bestämd form genitiv |