publicerad: 2015
näringsbehov
när·ings|be·hov
substantiv
~et; pl. ~ • till näring 2 behov
Singular | |
---|---|
ett näringsbehov | obestämd form |
ett näringsbehovs | obestämd form genitiv |
näringsbehovet | bestämd form |
näringsbehovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
näringsbehov | obestämd form |
näringsbehovs | obestämd form genitiv |
näringsbehoven | bestämd form |
näringsbehovens | bestämd form genitiv |