publicerad: 2015
obemärkthet
o|be·märkt·het
substantiv
~en obemärkt
Singular | |
---|---|
en obemärkthet | obestämd form |
en obemärkthets | obestämd form genitiv |
obemärktheten | bestämd form |
obemärkthetens | bestämd form genitiv |