publicerad: 2015
ob-ersättning
ob-er·sätt·ning
[o`be‑ långt e]
substantiv
~en ~ar • ob-tillägg
Singular | |
---|---|
en ob-ersättning | obestämd form |
en ob-ersättnings | obestämd form genitiv |
ob-ersättningen | bestämd form |
ob-ersättningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ob-ersättningar | obestämd form |
ob-ersättningars | obestämd form genitiv |
ob-ersättningarna | bestämd form |
ob-ersättningarnas | bestämd form genitiv |