publicerad: 2015
ojämnhet
o|jämn·het
substantiv
~en ~er • till jämn 1,2 o- 1
Singular | |
---|---|
en ojämnhet | obestämd form |
en ojämnhets | obestämd form genitiv |
ojämnheten | bestämd form |
ojämnhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ojämnheter | obestämd form |
ojämnheters | obestämd form genitiv |
ojämnheterna | bestämd form |
ojämnheternas | bestämd form genitiv |