publicerad: 2015
omformning
om|form·ning
substantiv
~en ~ar omforma
Singular | |
---|---|
en omformning | obestämd form |
en omformnings | obestämd form genitiv |
omformningen | bestämd form |
omformningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omformningar | obestämd form |
omformningars | obestämd form genitiv |
omformningarna | bestämd form |
omformningarnas | bestämd form genitiv |