publicerad: 2015
omisstänksamhet
o|miss·tänk·sam·het
substantiv
~en omisstänksam
Singular | |
---|---|
en omisstänksamhet | obestämd form |
en omisstänksamhets | obestämd form genitiv |
omisstänksamheten | bestämd form |
omisstänksamhetens | bestämd form genitiv |