publicerad: 2015
omplacering
om|plac·er·ing
substantiv
~en ~ar omplacera
Singular | |
---|---|
en omplacering | obestämd form |
en omplacerings | obestämd form genitiv |
omplaceringen | bestämd form |
omplaceringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omplaceringar | obestämd form |
omplaceringars | obestämd form genitiv |
omplaceringarna | bestämd form |
omplaceringarnas | bestämd form genitiv |