publicerad: 2015
omrörning
om|rör·ning
hellre än om|rör·ing
substantiv
~en ~ar 2röra (om)
Singular | |
---|---|
en omrörning (en omröring) | obestämd form |
en omrörnings (en omrörings) | obestämd form genitiv |
omrörningen (omröringen) | bestämd form |
omrörningens (omröringens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
omrörningar (omröringar) | obestämd form |
omrörningars (omröringars) | obestämd form genitiv |
omrörningarna (omröringarna) | bestämd form |
omrörningarnas (omröringarnas) | bestämd form genitiv |