publicerad: 2015
ondgöra
ond|göra
verb
‑gjorde, ‑gjort, pres. ‑gör • tills. med sig:
| Finita former | |
|---|---|
| ondgör | presens aktiv |
| ondgjorde | preteritum aktiv |
| ondgör | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ondgöra | infinitiv aktiv |
| har/hade ondgjort | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| ondgörande | |
ondgöra sig
• klaga, kritisera skarpt: ondgöra sig över ngn/ngtOrdform(er) ondgöra sig


