publicerad: 2015
ovärdighet
o|värd·ig·het
substantiv
~en • till värdighet 2 o- 1
Singular | |
---|---|
en ovärdighet | obestämd form |
en ovärdighets | obestämd form genitiv |
ovärdigheten | bestämd form |
ovärdighetens | bestämd form genitiv |