publicerad: 2015
permanent
1per·man·ent
[‑en´t]
adjektiv; n. ~, ~a • beständig, stående, oavbruten
Positiv | |
---|---|
en permanent + substantiv | |
ett permanent + substantiv | |
den/det/de permanenta + substantiv | |
den permanente + maskulint substantiv |
2per·man·ent
[‑en´t]
substantiv
~en ~er • behandling av hår så att det förblir lockigt under längre tid
Singular | |
---|---|
en permanent | obestämd form |
en permanents | obestämd form genitiv |
permanenten | bestämd form |
permanentens | bestämd form genitiv |
Plural | |
permanenter | obestämd form |
permanenters | obestämd form genitiv |
permanenterna | bestämd form |
permanenternas | bestämd form genitiv |