publicerad: 2015
polislarm
pol·is|larm
substantiv
~et; pl. ~ polis 1 larm
Singular | |
---|---|
ett polislarm | obestämd form |
ett polislarms | obestämd form genitiv |
polislarmet | bestämd form |
polislarmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
polislarm | obestämd form |
polislarms | obestämd form genitiv |
polislarmen | bestämd form |
polislarmens | bestämd form genitiv |